SwingDiego

SwingDiego var helt underbart och verkligen värt pengarna och tiden (som vanligt). Socialdansen om kvällarna öppnade klockan 10 och stängde 12 timmar senare, då salen behövdes för kurserna, det längsta jag stannade var dock "bara" till 8 och då var det fortfarande en hel del folk som dansade. Det var så otroligt många fantastiska dansare på samma ställe, går inte att beskriva min lycka :) Mina roomies var trevliga personer från Washington DC, de kommer till New York i slutet av juni så det blir kul att träffa dem igen då! 
 
Då det var ca 80 par med i min grupp i tävlingen hade jag inte så höga förväntningar, men det gick ju väldigt bra och jag och Aaron från Boston kom 3:a! Superkul att några trogna fans kunde kolla på tävlingarna från Sverige också :)
 
Förutom att försöka ta igen dansklasser och förlorad sömn har jag den här veckan varit med min vän Marlon och en annan tjej på ett release party för Tommy Boy Records (som tydligen är rätt välkänt, inte i min värld dock haha). Det var i alla fall en väldigt rolig fest i alla fall, äntligen ett ställe med bra musik och peppat och roligt folk. På många ställen vi varit på hittills (inte alla dock) har stämningen mer varit att den som har högst klackar eller dyrast kostym vinner, inte något för mig med andra ord, så det här var ett välkommet avbrott! Och igår kväll var jag på en konsert vid vattnet med fantastisk utsikt över Manhattan och Brooklyn Bridge så det var också en minnesvärd kväll!
 
I morgon är det dansparad och jag är med i ett nummer till Beyonces "Who run the world", vilket blir kul! Hoppas på att någon filmar det (och att det inte kommer att regna hela dagen..) :) Och nästa söndag kommer mamma och hälsar på! Och Linda kommer i slutet av juni. Någon annan som är sugen? :) 
 
Nu ska jag iväg och ta min favoritklass - Latin Fusion - fartfyllt, underbar lärare och latinorytmer, kan ju inte bli bättre ;)
 
Kram!

Sommar!

Nu har sommaren kommit på riktigt till New York! Det firas med brända axlar (trots att jag brukar vara så nitisk med solkräm, Linda kan intyga ;)) efter en superfin dag i Brooklyn botanical garden. Mamma, om du vill se bilder får du skaffa instagram :P Äntligen verkar internet i nya lägenheten fungera också! 
 
Har hittat en ny favoritdansklass - LatinFusion, föga förvånande kanske :) Läraren är i alla fall elt underbar och jag ska försöka ta hennes klasser så ofta jag kan. Vi har tolv klasser varje vecka och kan i princip välja fritt vad vi vill ta, finns allt från hip hop, balett, jazz, modent, dancehall, stepp till yoga, stretch och pilates. Jag har valt Street som min "concentration", vilket innebär att jag måste ta minst fem streetklasser. Tanken var att jag ska bli en cool hiphop tjej, men det känns sjukt långt borta nu haha. Kanske hade lite orealistiska förväntningar på hur mycket man kan lära sig på 3 månader med tanke på att många på skolan har ägnat senaste 15 åren åt att gå på olika dansskolor.. Man får se mycket inspirerande dans om dagarna i alla fall! 
 
I morgon är det Cinco de Mayo som verkar innebära ett ordentligt firande här. Vi planerar att inviga vår rooftop tillsammans med våra grannar (tre supertrevliga killar från Brasilien) och sen leta reda på någon bar här i Brooklyn, blir kul! Och på onsdag är planen att utforska Harlem lite närmre och gå på en amatörteater vi fått rekommenderade. Fullt upp! 
 
På torsdag åker jag till San Diego för Swing Diego - längtar! Alla pratar om Swing Diego som att det är något alldeles extra så det blir spännande att upplevels. Ska bo med ett gäng som jag aldrig träffat, men eftersom det har gått bra alla gånger hittills så blir det nog bra den här gången med! 
 
Kram 

Dags att flytta

Som väntat är det inte superofta jag får feeling för att blogga, men här kommer i alla fall en liten uppdatering.
 
VI SKA FLYTTA TILL BROOKLYN :D
 
Och ja, jag är på riktigt väldigt glad över det, och är också väldigt glad över att det gick otroligt lätt och smidigt att få tag på den nya lägenheten. Nu första månaden har vi bott på 52nd street i Midtown Manhattan. Lägenheten är helt okej, men vi bor trångt, ljusinsläppet i lägenheten är ungefär lika med noll, vi dödar dagligen i snitt två-tre små kackerlackor (besväras inte direkt av dem då de är så små, men ändå) och området omkring är inte så häng- och promenadvänligt eftersom det är just Midtown och därmed mycket bilar och människor. Och på mataffären vi har närmast kostar en tomat två dollar.. Fördelarna med Midtown är ju dock inte fy skam med gångavstånd till skolan, Central Park och shopping (alternativt tunnelbana ca 7 minuter om den går som den ska), och det är enkelt att ta sig hem kvällstid och mellan dansklasserna så jag är gad att vi provat bo hä också!
 
Men.. När vi kom till Brooklyn i lördags för att titta på den lägenhete vi spanat in var känslan i området så avslappnad och först då insåg man skillnaden mot Manhattan. Brooklyn kändes som hemma på en gång, och lägenheten är dubbelt så stor, väldigt ljus och billigare än den vi bor i nu. Tur för oss var att vi tydligen lyckades charma damen som ägde byggnaden då hon valde oss framför alla andra som också var intresserade :D Så nästa vecka flyttar vi!
 
Tack för era fina kommentarer <3

I <3 NYC

..verkar gälla för mig också!
 
En tjej på BDC sa igår: "hur bortskämd är man inte när det största problemet man har är att välja vilka av alla fantastiska dansklasser man ska gå på!?" och jag kan bara hålla med! Plus att det i mitt fall är detsamma om kvällarna då det nästan varje kväll finns west coast, kizomba, salsa, bachata med mer att välja på. Igår var jag danshög vid tre olika tillfällen efter tre olika danser - jag älskar New York :) Igår var jag, efter pilates, Dancehall och Locking på BDC, iväg och dansade West Coast och det var så fantastiskt kul! John Lindo och Robert Royston (för er med koll ;)) hade socialen och musiken var otroligt bra, jämfört med i lördags då det var någon från den äldre generationen som var DJ - tappade nästan hoppet om West Coast i NY efter det. Klar förbättring igår och många duktiga dansare!
 
Känner mig så otroligt glad över att vara här och även denna gång så var det helt värt allt fix och all stress innan! Varje gång innan jag ska iväg tänker jag "det är inte värt det" och "det här är sista gången", och varje gång när jag väl är iväg inser jag ganska snart att det alltid är värt det och att jag inte ångrar mig det minsta. New York är en otroligt inspirerande miljö att befinna sig i! Inte bara att dansen är fantastisk, utan även allt runt omkring: att promenera förbi Times Square och alla musikaler dagligen, eller förbi en upplyst Empire State Building på väg hem på kvällen, att spendera timmar i en bokhandel full med gamla och nya böcker, att äta billig falafel från försäljare längs gatan, att sitta och titta på fantastiska dansare på skolan och låta sig imponeras och inspireras, att promenera i Central Park som man så många gånger hört om och sett i filmer med mer. Bara det att vi har gångavstånd till skolan och till Broadway är ju fantastiskt! Snart börjar dock letande av ny lägenhet, då vi måste flytta ut sista april, men inte ens det känns jobbigt i dagsläget. :)
 
Nu ska jag fortsätta mitt uppsatsskrivande i någon timme innan jag ska iväg och ta en House-klass och sen en klass i Contemporary. 
 
Kram!

Första veckan

Nu har solen och våren kommit till New York och som vanligt för mig återvänder energin och livsglädjen i och med det! Kan delvis även ha att göra med att jag åter kan andas genom näsan i och för sig, det verkar som att mitt immunförsvar övervunnit förkylningen (yay!). Så igår åkte vi till Battery Park och tittade på de extremt långa köerna där folk köar för att åka till Ellis Island och se Frihetsgudinnan (det verkar verkligen inte värt det..) och åt sushi, och sen strosade vi lite i Chinatown. Det är verkligen som att komma tillbaka till Peking, det väldig fascinerande med så stora skillnader från ett kvarter till ett annat. På kvällen tog jag en dansklass i Theater, typ jazz, och det var såååå kul! Äntligen fick jag min första känsla av att "jag är så glad över att vara här och att allt kommer att vara värt det!". Det har inte varit dåligt tidigare i veckan, men förkylningen har definitivt tagit udden av det roliga. Så förhoppningsvis består den känslan och energin att göra saker! Tänker jag ska börja skriva listor på allt jag vill göra nu... :)
 
Kram
 
 

Inte optimalt men hopp om framtiden finns!

Hade hoppats på att kunna berätta om all träningsvärk jag fått av alla dansklasser jag tagit, men lämpligt nog inleder jag tydligen min tid här i NYC och på BDC (alltså Broadway Dance Center) med en förkylning och har därför inte kunnat dansa så mycket :( Var på salsa i måndags, supertrevligt ställe, men kände mig inte alls i form när jag väl kom dit och ville helst bara sitta i ett hörn och titta. Åkte hem efter 1,5 timme. Igår kände jag mig otroligt trött i huvudet och allt snurrade - vad jag vill med min dans, vad jag vill med hela New York-tiden, vilka klasser jag vill ta den här veckan, vad jag har för mål, hur jag ska strukturera upp min tid och göra det bästa av det osv. Och allt kändes överstigligt, ffa att jag på något sätt ska lyckas skriva mitt projektarbete under tiden här, men även triviala saker som att köpa duschcreme eller att fixa middag. Kände inte alls igen mig själv och tyckte det kändes orimligt att vara så utmattad efter två dagars intro på skolan som, inte varit fysiskt krävande, och då jag även sovit mycket (mer än vanligt). Det var nästan så att jag blev lättad när jag kände tecken till förkylning imorse, vilka tilltog under dagen idag, så att jag fick en förklaring till energilösheten igår. Men såklart väldigt tråkigt att inte kunna komma igång med dansen, och att missa roliga kvällsaktiviteter! Bra är att man kan spara dansklasser till kommande veckor så jag behöver inte tvinga mig till att dansa bara för att, utan kan ta igen det senare. Förutom på auditions som vi ska ha på fredag som är obligatoriska (då ska vi bli bedömda.....) och på självförsvar som vi ska ha i morgon.
 
Många verkar sjukt stressade över dessa auditions, men för mig känns det rätt lugnt - jag vet ju redan att jag är på en väldigt låg nivå och kommer att bli rådd att ta klasser på en lägre nivå. Så länge jag känner att jag gör mitt bästa så är jag nöjd (en fördel med att komma hit helt utan prestige och utan höga förväntningar på sin egen teknik och kunskap). Har däremot större förväntningar på min utveckling förstås!
 
Fortsätter preppa med ingefära och C-vitamin och hoppas på att i nästa inlägg kunna berätta något om alla dansklasser jag tagit. :)
 
Dagens tumme ner: förkylningen förstås!
Dagens andra tumme ner: idag fick även jag se kackerlackan i vår lägenhet som de andra pratat om..
Dagens tumme upp: den var väldigt mycket mindre än jag föreställt mig, skulle snarare kalla det för en stor skalbagge (hade förväntat mig en 5-centimeters vilket är vad jag delat boende med tidigare hehe)
Dagens andra tumme upp: fläkten i vårt rum är tydligen inte alls trasig (som mina roomies sa) utan man behövde bara trycka på "On" och tadaa - bastukänslan i vårt sovrum är borta :D
 
Kram på er!

Uppstart

Då var det dags att starta upp den här bloggen för tredje gången, åter igen i USA! Har nu de första dagarna mest försökt få bukt med jetlaggen, promenerat, fixat telefon och umgåtts lite med mina roomies - tre tjejer, en från Schewiz, en rysk och en svensk tjej. Har också dansat West Coast igår och ikväll blir det salsa, passar på nu innan dansklasserna kommit igång på riktigt - har hört att det inte finns mycket energi kvar till andra kvällsaktiviteter då.. :) Träffade igår på West Coasten en bekant från förra sommaren så det var kul! 
 
 Och +1 646 250 3983 är mitt amerikanska nummer!
 
Kram

En tango (eller hundra)

Sitter nu på flygplatsen i väntan på mitt flyg och har för en stund sedan vinkat av mamma, som jag återser igen på Arlanda om lite drygt ett dygn. Jag och mamma inledde våra två veckor i Argentina i Salta där vi första dagen besteg en kulle med utsikt över Salta och satt sedan där på toppen och tittade på folk som gymmade och körde spinning. Det var lite oväntat, men mest oväntat var att musiken de spelade skulle ha platsat på vilken logdans som helst som kvällens buggmedley - jag och mamma kände oss som hemma :D Vi åkte sen på en turistbusstur där vi var ganska exotiska eftersom vi var de enda icke-Argentinarna. Dagen bestod i att ständigt bli petad på armen för att titta på något otroligt intressant, t ex ett tåg, en bro, ett berg, ännu ett berg, en liten kyrkogård eller en snöbeklädd bergstopp. Speciellt det sistnämnda tyckte de var helt fantastiskt (mamma som åkt skidor och skoter hemma på fjället några dagar tidigare var inte lika imponerad). Dock en trevlig dag med fantastisk utsikt och härlig stämning! Vi bestämde oss sedan för att hyra bil (håller tummarna för att inte pappa läer det här) och jag blev utnämnd till att vara chaufför. Det gick fint och på vägen till och från vinodlingssamhället Cafayate där vi besökte en vinggård och ett vinmuseum, såg vi bland annat röda, beiga och gula berg (och berg med alla andra färger där emellan). Väldigt vackert!

Efter Salta tog vi en härlig 24 h buss till Iguazu. Det blev en kort visit men vi hann med att gå lite vilse, promenera runt och titta på MASSOR av vattenfall från olika vinklar, bli attackerad av tvättbjörnar, dricka Cafayate-vin till vacker solnedgång och besöka en "räddningsstation" för vilda djur och återigen bli helt fascinerade av Tucan-fågeln. Mamma hann även med att bli myggbiten, klia sönder myggbetten i sömnen, få en allergisk reaktion och en otäck röd rand upp längs armen -> fick bli ett kort sjukhusbesök innan vi skulle med bussen, en spruta och en snabb informell betalning till läkaren som var snäll att hjälpa oss (17 kr gick hela kalaset på). Det var ingen 10 timmars väntan på akutmottagningen där inte. Eventuellt fick vi lite förutr..

I Buenos Aires låg fokuset på tango, salsa och tangoshower, men även lite shopping (främst second hand och tangotavlor hehe) och sightseeing har vi hunnit med. Jag förälskade mig lite i Buenos Aires främst pga att det finns så mycket bra dans (tango och salsa), men även för att staden verkligen är härlig i sig. Vi gav också de berömda argentinska stekarna några chanser, men varje gång kom vi fram till samma slutsats: de var stora, torra och rätt smaklösa. Tänkte en dag då jag kände mig ovanligt modig att jag skulle prova en typisk argentinsk rätt som hette chouru (eller något liknande), men när jag fick in tallriken och såg att köttet som servitrisen bekrivit snarare var olika delar av tarmar (och annat som jag inte vill veta vad det var) svek mig modet och jag frågade istället efter (och fick!) en bolognese. Pasta är alltid ett säkert kort!

Stekarna höll alltså inte måttet, men det gjorde i alla fall tangon. Tyvärr hittade vi inte någon bra lärare förrän näst sista dagen, men då fick vi göra det bästa av det och därmed ägna hela sista dagen åt tangolektioner :) Vi avslutade med salsalektion och sen dans på kvällen och efter det var fötterna lagomt trötta och ömma. Slutsatsen är i alla fall att jag definitivt vill åka tillbaka till Buenos Aires någongång, förhoppningsvis snart, men först vill jag hålla mig inom Sveriges gränser ett tag! Kan inte förstå att det bara är ett dygn kvar till kranvatten, hårtbröd, riktig ost, Tuffe och pappa, och ett språk som jag förstår helt och hållet. Härligt!

En liten film

Istället för att lägga upp bilder lägger jag upp en liten film från min och Lindas resa! Om det är otajmat är det så klart inte mitt fel, utan något fel på uppladdningen.. ;)



En resa med syster

Nu har Linda åkt hem igen och med henne försvann förutom kanske 5 kg packning även min inspiration.. Inte helt oväntat dock, jag litar på att jag återhämtat mig ikväll! Just nu kan jag inte bestämma mig för om jag ska stanna kvar i La Paz i några dagar, vänta på att jag blir frisk och sen klättra upp på Huayna Potosi (6088 moh) eller åka till jungeln (20 h buss). Hmm.

På de 15 dagar vi haft på oss har vi hunnit med massor. Ska försöka hålla mig till att dra höjdpunkterna, men det kommer förmodligen att bli en kortare novell ändå :) Vi började med att åka till Paracas i södra Peru där vi åkte ut till en ö och kollade på fåglar, pingviner, sjölejon mm. Klokt nog hoppade vi över resten av dagsturen (som skulle ha tagit oss till museum) och hyrde istället cyklar och cyklade genom öken till en vacker strand. Både blev helt betagna av hur vacker öken var (det är ju liksom bara sand..) och efter vägen fotades det en hel del! I Paracas hann vi cokså med en kollektivtaxiupplevelse som resulterade i att Linda fick sitta och hålla i en skottkärra så att den inte skulle ramla ur bakluckan..

Därefter åkte vi till Huacachina. Vi anlände på kvällen och insåg inte förrän vi vaknade nästa morgon att vi var omgivna av sandberg och att Huacachina är en oas mitt i öknen. Det var riktigt häftigt och eftermiddagen spenderades till att åka runt med en jeep i öknen (KUL!) och stanna vid diversre backar/stup för att köra sandboarding. Efter ett smärtsamt och frustrerande första åk (det var ju inte alls som att åka snowboard!) gav jag upp och gjorde som många andra och la mig på mage på brädan istället, det var roligare och gick fortare :)

Vi lämnade öknen med känslan av att vi upptäckt något för oss helt nytt och häftigt, och att vi gärna hade stannat lite längre.. Bussresan till Cusco var lång och utan AC, men vi kom fram (några timmar försent) och vi lyckades peppa för att gå ut. Efter massor med dansande gick vi hem i ganska god tid tyckte vi och insåg sedan att klockan visst hunnit bli sex på morgonen innan vi var tillbaka på hostelet.. Efter att ha utforskat Cusco några timmar begav vi oss mot Aguas Calientes (byn nedanför Machu Picchu) dagen därpå. Vi gick sedan upp tidigt och fick som belöning se Machu Picchu i soluppgången. Det var häftigt, och vackert och precis som på bilderna (fast lite bättre). 

Hittills hade allt gått som smort men när vi kom till Titicacasjön började motgångarna komma. Först och främst hade vi räknat lite fel på hur mycket pengar vi skulle behöva vilket resulterade i att jag fick försökta charma "toalettdamen" för att hon skulle låta oss betala toalettbesöket med kex istället för mynt. Det gick inte. Sen började Linda känna sig risig pga sömnbrist mm. Sen var det en politisk blockad som gjorde att vi istället för att åka buss genom en mellanstor stad fick bära våra alldelse för tunga väskor i 1,5 h. Sen klantade vi oss lite vid Bolivianska gränsen och fick gå tillbaka till Peru för att få en stämpel vi missat. Sen fungerade inte bankomaterna. Sen börjades det pratas om att det skulle vara blockad i La Paz de följande dagarna och att vi därför inte skulle kunna ta oss till saltöken utanför Uyuni. Sen blev Linda sämre och mådde riktigt dåligt och vi kom fram till att det var höghöjdssjuka hon drabbats av och inte bara sömnbrist. Tung dag alltså..

Men sen vände det, Linda kände sig bättre, blockaden i La Paz uteblev och vi tog oss till Uyuni, hittade ett bra bolag och åkte iväg på en tredagarstur för att se saltöken, vanlig öken, sjöar i olika färger, djur, häftiga klippor och vackra berg. Vi hade tur med vår grupp och våra chaufförer. Dag två på morgonen när vi skulle åka iväg från första lägret, var det några tjejer som stoppade vår bil och ville ha hjälp då deras tre chaufförer alla var rejält fulla och hade festat hela natten. Vår chaufför som vi ändå tyckte verkade snäll och vettig sa att de skulle vänta två timmar, sen var de nog körbara... Vi var tveksamma. Det var i alla fall några väldigt bra dagar trots kyla och trots att även jag nu hunnit bli sjuk.

Efter Uyuni började det närma sig min födelsedag (på söndagen) så trots sömnbrist (pga nattbuss och förkylning), lite feber och massa hosta (för min del) var vi ju tvungna att gå ut och dansa på lördagen! På söndagen firade vi sen med att ta det lugnt, äta thaimat och chokladtårta, och gå på bio (American Pie - The reunion). Trots halvdåligt mående på måndagen åkte vi iväg och red och det ångrade vi inte en sekund. Hästar är härliga och att galoppera i de Bolivianska bergen var fantastiskt! Jag blev liksom efter ridturen i Colombia sugen på att hitta någon hästranch att jobba på i sommar och rida hela dagarna, hehe. Äventyrslusten hade i alla fall vaknat även hos min sjuka syster och det gjorde att vi efteråt bokade cykling till nästa dag - världens farligaste väg :) Det var väldigt kul och vackert och inte alls så svårt och farligt som vi trodde att det skulle vara. Vi kom fram till att det antal som förolyckas där varje år måste ha väldigt mycket otur. Det blev i alla fall ett väldigt bra avslut på två väldigt bra veckor!

Nu gäller det bara för mig att bli frisk och hitta inspiration till att fortsätta mitt backpackande ytterligare en månad. Jag bär med mig pappas två kloka råd: "man kan inte göra precis allting" och "hälsan är viktigast" :) Oftast brukar jag dock lyckas hinna med det mesta ändå, vi får se hur det blir den här gången.

Bilder hittar ni på facebook!

Många kramar

Trott men glad! OCH pa mandag kommer Linda :)

Da var det dags for ett litet inlagg (som ev kan bli langt) igen! Tidigare planerade jag att vara ambitios och aven lagga in bilder, men efter mycket krangel med annat finns det inte energi over till det.. Har precis kommit tillbaka efter en 4-dagars vandring pa 4000-5000 meters hojd sa jag ar glad men lite trott :) Vandringen utgick fran Huaraz i Peru och det ar alltsa dar jag befinner mig nu. Trots hojden gick det bra for min del, men det var nagra i min grupp som drabbades av hojdsjuka och darmed blev illamaende, fick huvudvark osv. Forsta dagen var inte sa tung och inte heller den andra, eftersom jag da gick i "efterslapet" med 65-ariga Susi som inte riktigt lyckades halla samma takt som de andra. Det var trevligt, men alltsa inte sa jobbigt eftersom vi pausade var femte minut :) Dag tre ville jag ha lite mer utmaning daremot och bestamde mig darfor att haka pa en militar och nagra andra pa en 4-timmars extra tur pa morgonen for att ga till en vacker sjo och glaciar. Plus att efter det ga efter da andra som redan paborjat dagens beraknade 7-timmars vandring. Sjon var valigt fin och det var abslolut vart att ga dit aven om vandringen blev i det langsta laget. Jag gjorde mitt basta for att hanga pa militaren nar vi skulle ta oss over passet pa 5000 moh, men lyckades inte riktigt.. Med tanke pa mina icke-existerande traningsvanor sedan november ar det kanske inte sa konstigt. Det var i alla fall en riktigt bra dag trots att de sista tva timmarna spenderades hoppandes pa stenar pa en lerig stig i sporegn. Desto godare smakade middagen nar vi antligen kom fram.

Jag kom till Peru i mandags efter att ha haft en riktigt bra sista vecka  i Colombia (storre delen av tiden i alla fall). Jag akte till naturskona Salento och vandrade, red, spelade biljard, tittade pa solnedgangen, drack ol och spelade ett colombianskt spel som involverade krut och smallar (om man traffade malet vill saga..). Det var riktigt trevliga dagar! Trots lust att stanna dar ett tag till akte jag vidare till salsans mecka Cali, men det var daremot ett mindre lyckat drag eftersom det var under paskhelgen och da ar nastan allt stangt. Det blev en kvalls dansande i alla fall och trots att jag dansade med en del Colombianer sa var den basta dansen med en tjej fran Schweiz, haha :) Pa grund av denna daliga planering fran min sida blev jag tvungen att pa fredagen aka till Bogota och spendera helgen dar (da bussbijetterna pa sondagen till Bogota var slut). Detta visade sig dock bli lyckat da jag motte tva trevliga svenskar som jag hade nagra aventyr med. Det forsta aventyret var en utflykt till en saltgrottskatedral som var valdigt fin och maktig. Dar lyckades vi forst fa tag pa fina grottarbetarhjalmar for att sedan bli inlasta bakom en grind da vi efter en tur drojt oss kvar lite forlange for att ta roliga bilder.. Det slutade med att vi mer eller mindre smidigt fick klattra over den ca 2,5 meter hoga grinden, med en hel hog forskrackta och fortjusta colombianer som publik. Ganska kul var det :)

Pa kvallen gick vi ut med folk fran hostelet till en valdigt marklig klubb och dansade och drack dyr rom. Pa sondagen akte jag pa en cykelrundtur som det visade sig att ingen annan an jag anmalt mig till. Jag hade darmed privat guidning pa cykel runt om i Bogota av en Colombian i min alder en hel eftermiddag. Det kandes ibland lite som en fyra timmars dejt, men det var inte konstigt utan bara trevligt. Och jag fick se mycket av Bogota! En bra sista vecka i Colombia som sagt.

Imorgon aker jag till Lima for att ga pa balett pa kvallen (om bussen bara vill anlanda i tid vill saga) och pa mandag kommer ju Linda! Antligen :)

Kram kram

Manu chao!

Backpackandet rullar pa har i Colombia och tva veckor med Cajsa har gatt riktigt fort! Vi har bland annat spenderat nagra lugna dagar pa ett hostel mitt ute i ingenstans dar vi sov i hammockar pa stranden (vilket gick battre an vantat). Vi sov som sma barn, vilket aven inkluderade vissa marddrommar om Colombianer som holl pa att rova bort oss. Som tur var var det bara marddrommar. Colombia kanns inte mindre sakert an nagot annat land har nere och an sa lange har vi inte haft nagra daliga erfarenheter (ta i tra). Vi har aven vandrat i en nationalpark, dykt och snorklat, hoppat fran klippor (fast jag fegade ur..) och gjort en tillfallig tradition av att ata MrBrowns brownie och klubba till middag.

Vi kom till Medellin i tisdags och hade nagra skona dagar har innan vi delade pa oss - Cajsa akte igar vidare till Peru och jag stannade kvar har. Vi firade var sista kvall tillsammans med att ga pa bio, La invención de Hugo Cabaret, och for mig var det en fantastisk upplevelse! Vet inte sakert om det var filmen som var valdigt bra pa riktigt, om det var kombinationen av en ren sal, skona stolar, popcorn och cola light (ja, jag har "lart" mig gilla cola..) som gjorde det, eller om det ar den allmanna bristen pa filmtittande de senaste manaderna som gjorde att jag uppskattade det sa mycket. Formodligen en kombination av dem alla och harligt var det :)
Igar spelade Manu Chao har i Medellin och konserten var fantastiskt rolig! Vi var helt utmattade efterat, men lyckades anda hitta ny energi for att fortsatta dansa pa ett annat stalle :) Bra dagar har det varit och idag var nog nastan en av de basta! Dagen spenderades pa ett shoppingcenter och jag kopte alldeles for mycket nya klader.. Vet inte iktigt hur jag ska fa med mig allt harifran men det loser sig nog. Far forsoka lasa ut nagra av alla bocker jag haller pa och slapar runt pa.. Hur som helst kommer det att vara vart det, jag kanner mig som en ny manniska i mina nya klader :)
Kramar till er dar hemma!

Ja, jag har blivit med gitarr!

Nu sitter jag med Cajsa pa ett hostel i Cartagena och loser korsord eftersom sondagskvallar tydligen ar den samsta kvallen for att ga ut har i Colombia, likadant var det i Ecuador. Det verkar som att de tar det har med vilodagen pa allvar har.. Tyvarr - som vanligt vill jag ju dansa salsa! Idag har vi ocksa lart oss att man ska halla sig borta fran strander pa sondagar da dessa denna dag ar overbelamrade med lokalt folk = alldeles for trangt. 

Veckan i Montanita var intensiv men harlig och jag hade garna stannat langre. Manga som jag traffade dar hade planerat att stanna i nagra veckor, men var nu uppe i nagra manader sa det kanske var lika bra att jag akte innan jag "blev fast". Jag flog till Bogotá och spenderade forsta dagen med att kolla in staden och sen kvallen med att vinna pa kinaschack. Pa mandagen akte jag och motte Cajsa pa flygplatsen i Bogotá dar vi lyckades hitta varandra utan nagra storre problem. Vi akte ganska snabbt vidare fran ett kyligt Bogotá till ett varmt (och lite for fuktigt) Cartagena. Igar tog vi en bat ut till en liten o dar vi spenderade natten i en allt annat an regnsaker hydda pa stranden. Utan dorr och med ett stort hal i vaggen hade vi tur att det inte kom mer regn an nagra sma stank.

En kul grej ar att vi i torsdags av en handelse traffade pa en tjej som vi traffade i Costa Rica for tre ar sedan. Det var ett markligt sammantraffande att vi lyckades vara pa exakt samma stalle exakt samtidigt annu en gang, valdigt kul var det dock! Det firade vi med att ga ut och dansa :)

Imorgon aker vi till en avlagsen strand dar vi planerar att stanna, till tristessen griper tag i oss. Tanker att detta blir ett perfekt tillfalle for mig att trana lite pa min guitalele (en minigitarr) som jag kopte i Quito.

Manga kramar

Nagra konstateranden och overlevnadstips

- Sov inte med ena foten utanfor myggnatet
- Surfing 2 h och yoga 1,5 h samma dag = MYCKET traningsvark dagen efter nar man inte tranat pa nagra manader..
- Tro inte att du kan klara dig fran att bli sjuk bara for att "det brukar ga bra"
- Var inte allt for besvarlig nar du forsoker bestalla en flygbiljett, da lagger de pa i orat pa dig
- Tro inte att du kan ta storre vagor an du faktiskt kan nar du surfar
- Fraga alltid minst tre personer efter vagen (eller vad det an ar) och var beredd pa tre olika svar
- Lat dig aldrig overtalas att kopa en dyr flygbiljett som du "enkelt kan avboka senare"

Surf och Montanita

Har sedan sist besokt diverse olika stallen med en borjan i Banos som ar en fin liten stad bergen med mycket vacker natur. Dar akte jag pa en typ lastbilstur till olika vattenfall, sjalva turen var riktigt dalig men det positiva var att jag traffade tre tjejer fran Chile som jag sedan reste med i en och en halv vecka. Forst akte vi till "halv-djungeln", Misahulli, och tittade pa och blev bestulna av pa apor, sag en del andra djur, gjorde tubing och besokte en djungelby (dar jag bland annat blev spottad i haret av en schaman som skulle rena mig...) Vi gick aven pa jakt efter ett vackert vattenfall vilket vi tillslut hittade efter att ha halkat omkring i lera i nagra timmar. Dessutom var jag latt matforgiftade sa det var en tur jag inte njot sa mycket av just da men sa har i efterhand ar det ett fint minne :) I Misahulli var vi dock bara over en helg, jag sparar den riktiga djungelturen tills jag kommer till Boliva :) Efter nagra dagar i djungelklimat bestamde vi oss for att sol och bad kallade och akte darfor vidare ut mot kusten, och da ar jag nu. Vi har besokt nagra olika kuststallen, akt fran norr till soder, och sista anhalten i Ecuador for bade mig och chilenarna blev Montanita. Chilenarna akte hem idag och jag stannar har i Montanita en vecka for att sedan fram mot helgen aka vidare till Colombia for att mota upp med Cajsa, wihoo :)

I fredags nar jag kom hit tyckte jag stallet verkade valdigt mysigt och bestamde mig da for att lasa spanska har en vecka och aven ta surf/ och yoga lektioner. Var sugen pa att klamma in salsalektioner ocksa, mest for att det i princip ar enda chansen att fa dansa har da ecuadorianer inte dansar sa mycket, men kande att det skulle bli lite for hektiskt :) Forsta surflektionen idag gick bra i alla fall och kanslan nar man lyckas "catch a wave" ar en harlig en, forstar att folk blir lite beroende. Kommer dock att vakna med blaa knan och ordentlig traningsvark i armarna imorgon, men det ar det vart!

Njuter aven av att prata svenska och engelska med folk efter att i en och en halv vecka bara forstatt ca 20% av det som sagts. Bra traning har det varit, men ocksa otroligt frustrerande. Inser att det ar en bit kvar innan jag ens ar i narheten av flytande pa spanska.. :)

Ska ivag pa yoga nu. Ha det sa fint dar hemma och kom ihag att kommentarer alltid uppskattas! Finner denna envagskommunikation lite halvtrist ;)


Om

Min profilbild

Sara

RSS 2.0