(ap)Saras blogg

Idag hade vi lite annat på schemat än de vanliga fyra föreläsningstimmarna. Vet inte riktigt vad de kallade det, men vi åkte i alla fall till ett medicinskt tränings center där vi fick praktiskt fick träna på att ta hand om "patienter" (alltså dockor) med olika hjärtproblem. Dessa dockor var dock väldigt verklighetstrogna i och med att de hade puls, blodtryck, hjärt- och lungljud, de andades, de visade EKG och syremättnad mm. Min uppgift blev att defibrillera vår "patient" som fick hjärtsvikt. Det var kul, men jag måste säga att jag blev lite besviken över att dockan inte ryckte till och flög upp i luften som folk gör på film när de defibrilleras. Man får inte ha för höga förväntningar på dockor antar jag.

Förutom att rädda liv har vi idag även fixat ett Social Security Number, vilket betyder att vi om ca en månad förhoppningsvis får leasa en bil (och sluta vara beroende av att andra hela tiden vill skjutsa runt oss). Det blir niice :)

På kvällen belönade vi oss med lite filmkväll och tittade på Step up 3. Måste säga att storyn var något av en besvikelse, men dansscenerna levererade i alla fall. Man skulle börjat när man var liten alltså... :)

Dagen har (förutom fyra timmars föreläsning och sedan plugg på biblioteket) bjudit på två nya roliga dansupplevelser: först magdans och sedan en modern dansklass. Magdansen var kul och jobbig för magen, blev dock lite avundsjuk på de som hade "bjällersjalar" kring höfterna.. Kanske får införskaffa en sådan om jag ska fortsätta med magdansandet :) Sen var det den moderna dansen och det var en utmaning då jag är en inbiten pardansare. Men det var superkul! Fick till det flesta stegen, men har en del att jobba på vad gäller inlevelsen.. Hehe. Jag ska definitivt gå på fler danspass!

Så om några månader kanske det här är jag ;)

Helgen har varit riktigt lyckad och allt som var inplanerat hanns med tillslut och lite därtill. Efter besöket på Ikea i fredags var vi lite slitna så för mig, A-K och en kille från klassen blev det Kill Bill och singoallakex resten av kvällen. På lördag förmiddag gick jag till Carl och Jesus på doughnut-frukost och kom ännu en gångfram till att munkar nog inte är min grej. Speciellt inte med vaniljfyllning och chokladglasyr (jag hade som tur var fuskat och ätit "riktig" frukost innan så jag klarade mig rätt bra ändå). På kvällen blev det födelsedagsmiddag på en italiensk restaurang eftersom en tjej i klassen fyllde år och det var väldigt trevligt att prata lite mer med folk från klassen. Många här pluggar oftast hemma så vissa ser man bara på skolan när det är obligatoriska moment, vilket är lite synd kan jag tycka. Vi har verkligen "fullt schå" med att försöka komma ihåg namn och lära oss känna igen de som går i klassen, det är inte det lättaste..


Födelsedagsmiddagen



Efter middagen åkte vi till en tysk tjej som hade knytkalas och förfest, och sedan bar det iväg mot Therapy café och salsa! Trodde ett tag att det inte skulle bli av, men det gjorde det och det var kul! Har verkligen saknat att dansa och även om det inte blev en fullspäckad danskväll så var det väldigt kul! Det verkade de andra tycka också så förhoppningsvis blir det fler lördagar som kommer att spenderas på Therapy café :D

A-K hade lite otur och fick huvudvärk igår så hon hoppade över salsan och satsade på sömn istället. Däremot följde hon med två tjejer i klassen på gudstjänst idag på förmiddagen, vilket hade varit en lite annorlunda upplevelse. De här tjejerna tillhör en liten församling som tydligen inte riktigt vill kalla sig varken protestanter eller katoliker och det gjorde oss lite nyfikna. Jag planerar att följa med en annan gång bara för upplevelsens skull!

Religionen är en av de saker som är inte riktigt räknat med, trots att jag egentligen visste att folk var mycket mer religiösa här i USA än i Sverige. Jag upphör liksom inte att förvånas över hur religiösa folk faktiskt är här. Man märker ingenting förrän de t ex nämner att de ska på gudtjänst imorgon och plötsligt kommer det fram att de är jättereligiösa. Det är lite spännande och jag ser faktiskt fram emot att lära mig lite mer om olika människors tro och syn på olika saker.

Hur som helst, när A-K var på gudstjänst försökte jag få lite plugg gjort (samtidigt som jag tittade på en mysig film...) och sen på eftermiddagen åkte vi och shoppade på ett så kallat Outdoor mall. Shoppingen här i USA ska man inte klaga på kan vi återigen konstatera :) En väldigt bra helg avslutades sedan med att vi blev bjudna på en fantastisk risotto hos Johan, Louise och Henrik (de andra Umeåborna).


Johan och Carl vid shoppingstråket..




God mat och ny sjal :)




Louise och Jesus




Kram och godnatt!

Efter att ha varit i USA i 21 dagar kände vi att vi behövde friska upp vårt minne om hur Sveriga är. Så därför åkte vi till Ikea :)






Jesus kom på att diskborstar fungerar väldigt bra som mjukgörande hårborstar. Jag funderade faktiskt på att köpa en eftersom jag inte tog med mig någon hårborste, men jag tror jag fortsätter att låna A-Ks.




Vi blev lite som barn när vi kom in.. Hehe




Det är bra att de i USA förtydligar att den gigantiska skylten i taket (ca 3x3 meter) inte visar "actual size" av varmkorven. Man skulle ju liksom kunna känt sig lurad när man kom fram och fick en helt vanlig korv.




God natt!

Idag är det "snow day" på riktigt och den här gången kändes det lite mer befogat eftersom det nästan har kommit en hel decimeter snö. I Umeå skulle det dock inte räckt för att hela campusområdet skulle stänga.. :) Tydligen är anledningen till att de stänger att folk ska kunna ta sig hem ordentligt. Ca 99% kör ju bil till skolan och eftersom vinterdäck inte är något de använder här, så kanske "snow day" är en ganska bra idé ändå.

Med lite tur blir det en fullspäckad helg med Ikea, köpcenter, födelsedagsmiddag och salsaklubb, men av erfarenhet vet jag ju att det sällan brukar lösa sig perfekt så vi får se vad som hinns med.

Nu blir det någon timmes plugg (till ljudet av snöslungan här utanför som förövrigt låter som en motorsåg), och sedan kanske film hos några andra utbytesstudenter.


Vacker utsikt från vår dörr




Vi bor bra till, husen man ser till vänster är en del av campusområdet.

Nu ikväll bjöds det på middag här på Forest Lane Sycamore 7. Det var de andra svenskarna som blev bjudna på en ganska opretantiös kycklingrätt, men trevligt var det! Och om allt det vi pratar om att göra kommer att bli av i vår, så kommer nog augusti att få bli en intensiv pluggmånad... :P

Ett litet orosmoment hos mig för tillfället är att de verkar ha problem med vattnet på skolområdet. Det som gör mig orolig är att det har stått på skyltar att man inte bör dricka vattnet utan att först ha kokat det i en minut. Hmm, tycker att detta låter lite bekant.. Cryptosporidium.... :O

Så här ser vårt fina (men något kala) vardagsrum ut!

"Frukosten" igår var fantastiskt god. Och fantastiskt onyttig. Jag med flera valde den så kallade Cinnamon Cream, vilket i princip bestod av två tjocka pannkakor med kanelsmak och massa vaniljkräm i mitten. Det verkar dock som att jag nästan på en gång straffades för mitt onyttiga val och eftermiddagen spenderades i soffan i feberdimmor. Det är ett envist virus det här! Det blev alltså inget "komma ikapp-plugg" igår tyvärr, men idag kändes det bättre och en del har blivit gjort i alla fall.


Mums!








Efter dagens hårda plugg idag tyckte vi att vi förtjänade en myskväll och har slagit på stort och hyrt en film. Det ska bli fantastiskt att slippa reklamavbrott var femte minut :)

Ja, jag har faktiskt upptäckt en fördel med att vara förkyld! När man täppt behöver man nämligen inte känna lukten av simbassäng så fort man vrider på kranen, och man slipper kämpa emot instinkten som säger att man inte ska dricka vatten som smakar simbassäng. Det är bra! Förövrigt vill jag bli frisk nu.



Snart American breakfast, woho :D

Här på andra sidan Atlanten jobbar vi på att uppleva USA på riktigt, så därför blev det middag på Subway och sedan basket! Wright State Raiders levde dock inte riktigt upp till våra förhoppningar och förlorade med över tio poäng, men jag var nöjd ändå eftersom matchen förövrigt levererade. Då mest i form av att de hade två hejarklacker, en maskot, de sjöng nationalsången med handen på hjärtat och lekte töntiga lekar i pausen - det var precis som på film! :)








Vi kände oss lite tråkiga som åkte hem efter matchen för att vårda våra förkylningar, istället för att åka hem till Jesus (japp det heter en kille från Venezuela, ska tydligen vara ett vanligt namn där..), men imorgon fortsätter vi med de kulturella uppleverserna med en riktig American brunch. Jag hoppas på pannkakor! :P

Nu har vi mer eller mindre börjat få en vardag här i Dayton. Vi har föreläsningar mellan 8 och 12 varje dag, vilka oftast är väldgt informationstäta och när man går därifrån känner man sig rätt fullmatad.. Efter lunch föredrar jag att gå till biblioteket och plugga, och sen kanske vi tar en promenad och fixar någon delikat middag. Vi har inte riktigt kommit igång med "riktig" matlagning än så det brukar bli grönsakssoppa, omelett, enkel pasta eller någon färdigrätt.

I söndags trotsade jag och A-K (tillsammans med de andra tre svenskarna) frånvaron av trottoarer och tog oss en promenad längs motorvägen (typ) till ett köpcenter som ligger några kilometer bort. Det var en trevlig dag, men det blev inte så mycket shopping för min del. Det blev lite drama dock med en borttappad handväska, men allt löste sig som tur var tillslut!




Tyvärr kan jag även meddela att snön har kommit till Dayton nu och att hela campus stängde idag klockan fyra på grund av att de inte hann med att röja undan de 3 cm nysnö som hade kommit. Tror dock att det har något att göra med att universitetsområdet ska vara handikappanpassat eller något sånt, men det kändes lite lustigt att allt stängde pga 3 cm snö. =)

För min del har förkylningen äntligen (!) släppt så imorgon ska jag gå på yoga och aktivera mina stackars förtvinade muskler igen, woho! :) Nu ska jag fortsätta titta på den fantastiska filmen Remember the Titans.

Kramar

- flugit med business class (vi råkade visst bli uppgraderade "av misstag")
- skålat på tolvslaget i New York
- smitit in på tunnelbanan mitt framför ögonen på kanske 20 poliser som var på väg hem efter att ha "vaktat" nyårsfirare (vi missade att de stod där och för att visa att vi var dumma turister började Anna-Karin prata högt på svenska och jag började desperat gräva i min väska för att slippa ögonkontakt med dem, hehe)
- stött på en gammal klasskompis i NYC
- haft lite feber och varit förkyld i en vecka
- inte ätit en enda hamburgare eller pizza
- men däremot ätit av tre födelsedagstårtor
- blivit överväldigad av amerikaners hjälpsamhet
- druckit chaite på Starbucks
- ätit räkor och tyckt att det var gott (!!)
- mött en läskig kille som spände ögonen i oss och morrade (det VAR läskigt, det såg ut som att han hade rabies eller något..)
- konstaterat att hittar man fullkornsflingor utan socker här men med russin, så är russinen sockrade
- blivit sjukt less på dåliga amerikanska tv-program med reklampaus var femte minut
- träffat tre svenskar från Umeå

och lite annat..

Ha det bra, kram!

Från början hade vi inte en tank på att tillbringa nyårsafton i New York, men så blev det! Av en händelse råkade vi hitta billiga flygbiljetter från Arlanda till JFK den 30:e december och en lite idé började gro i våra huvuden. 15 minuter senare bokade vi biljetterna och fyra veckor senare var vi på väg! Kan mycket stolt meddela att min packning för ett halvår framöver landade på endast 17,8 kg och jag var nog mest förvånad själv då jag aldrig varit känd för att kunna "packa lätt". Brukar inte vara min starka sida, det är ju så mycket som KAN komma till användning (typ massor av extra batterier, liten skruvmejsel, en extra mobil etc..). Sådant fick stanna hemma den här gången.






I New York bodde vi på Jazz on the Park Hostel som A-K med mycket tur (och en del skicklighet for sure) hittade ca en vecka innan avfärd. Det var nog himla tur för det första hostelet vi bokat verkade mer vara ett tillfälligt boende för hemlösa.. Hur som helst, vi kom dit på kvällen den 30 och satt uppe till ca 5 på morgonen enligt svensk tid (11 på kvällen i New York) för att börja vända på dygnet. Vi ville ju liksom inte däcka innan tolvslaget på nyårsafton..

Vi bestämde oss för att vi inte ville tillbringa vår enda dag i New York i långa köer till turistattraktioner, så planen för dagen blev att strosa igenom några stadsdelar som blev Little Italy, China town, SoHo, Greenwich och även en sväng till Times square. Vi råkade även promenera förbi Empire State Building på väg til China town, vilket vi höll på att missa och skulle ha gjort om inte en man ställt sig framför oss och hojtat "Entrance to Empire State Building". Oops. Jaja. Vi gick inte in, men det såg väldigt högt ut, absolut. Jag fick nog av höga torn och byggnader i Kina.

Times squre


Det blev en del shopping under dagen och sedan middag på en mexikansk restaurang vilket vi var väldigt exalterade över. Det var helt i onödan för det var nog den minst goda enchilada jag ätit någon gång (av de typ fyra jag ätit, men ändå..). Vi var dock glada ändå, åkte till hostelet och gjorde oss fina för att sedan följa med på ett pub-crawl som hostelet anordnade. Det innebar att vi tillsammans med ca 20 andra personer med olika nationaliteter gick runt till några olika barer under kvällen plus att vi tittade på fina fyrverkerier från Central Park (som för övrigt verkligen var enormt stor!). Det var en mycket trevlig kväll!

Den förrädiska enchiladan som såg jättegod ut..


Tolvslaget


A-K vet hur man ska stoppa en buss!



Förresten hände det en helt galen grej när vi satt och åt frukost på hostelet på nyårsafton. Två killar kommer in i "matsalen" och den ena av dem är självaste Oskar Hjerne Sundbaum som gick i min gymnasieklass och som jag har varit i Asien med. Det var helt sjukt med tanke på att han förmodligen var den enda personen i hela New York som jag känner, och så råkar vi bo på samma hostel. Världen ÄR liten. Det kunde vi konstatera en gång till under vistelsen i NYC då Anna-Karin stötte på en tjej hon gått på gymnasiet med. Sjukt.

.. fick jag och A-K höra till vår stora förvåning och glädje. Jag har aldrig betraktats som "quite tall" så det var absolut dagens komplimang :)

Fullkornsriset blev färdigt tillslut (tror det var ungefär när Anna-Karin frågade för fjärde gången "är det färdigt nu tror du?" hehe) och vår klasskompis kom med köksgrejer. Det var inte bara alla möjliga olika köks- och bakredskap, bestick, tallrikar och glas han hade med sig, utan även en TV OCH en DVD! En annan tjej ska ta med sig handdukar och lakan och liknande imorgon, de är helt fantastiska dessa människor.


(Riset blandades, när det äntligen var färdigt, med grönsaker och buljong som tillsammans utgjorde en fantastisk soppa)



Dagens eftermiddagsplugg blev halveffektivt då vi kombinerade det med ett Starbucks-besök, men vi kan ta igen det på fredag. Fredagar har de övriga i klassen klinisk träning som vi inte får vara med på, vilket är väldigt trist, men å andra siden får vi en extra dag då vi kan försöka ta igen sådant som vi inte hinner med under veckan och sådant som vi ligger efter i. Det är bra. Eller så kan vi åka iväg på någon liten helgsutflykt, men det får bli framöver. Vi är nog inte riktigt redo för det än tror jag..

På väg till Starbucks kände vi att vi var tvugna att ta kort på en av de 15-20 enorma parkeringsplatser som finns här på campus.




och plugg blir lite roligare om man använder en färg eller två. Eller tjugo..



Hur som helst, födelsedagsfirandet slutade inte med plugg (och färgläggning) på Starbucks utan fortsatte sedan med en middag som intogs på T.G.I. Fridays (tydligen en av alla stora amerikanska matkedjor) tillsammans med några från klassen. Både jag och A-K kan konstatera att vi är mycket nöjde med A-Ks födelsedag! :)

Kram och god natt

Så, då har jag lyckats skaffa en blogg. Har en del rapportering att göra men jag börjar berätta lite om idag. För idag är det Anna-Karins 22-års dag! Detta måste naturligtvis firas och morgonen inleddes med en icke finstämd sång från mitt håll och en liten men mycket användbar present.





En lite extra god frukost blev det också med en fantastisk fudgetårta som efterrätt (köpt, inte bakad.. Shame on me)




Ett glatt födelsedagsbarn



På en förmiddagsrast visade det sig även att en klasskompis bakat två tårtor/kakor till Anna-Karins ära! Antalet olika tårtor för idag ligger alltså på tre, vilket jag måste säga är helt ok! Undrar varför folk blir tjocka i USA?... Hur som helst, folk är otroligt snälla och hjälpsamma och förtillfället väntar vi inte bara på att vårat evighetsris (fullkornsris) ska koka, utan även på att en klasskompis ska komma hit med en låda med köksgrejer så att vi slipper köpa allt nytt. Väldigt snällt :)

Tänkte även uppdatera om våra dagar i New York och om hur allt verkar här i Dayton, men det får bli senare.

Kramar